onsdag 3 juli 2019

Hoppsan då

Nu var det längesen jag skrev..igen. Har tappat gnistan för allt känns det som. Har ingen lust med nånting längre. Tur jag har mina barn och barnbarn annars skulle det vara väldigt jobbigt att leva.

Mitt hem förfaller! Jag tänker varje morgon att NU! ska jag röja upp här men det blir inte mycket gjort utan jag sitter mest ute,dricker kaffe och röker. Min kropp är väl inte direkt frisk heller, har fått ganska ont i höften och lite varstans igen. Vilken gammal kärring jag har blivit.
Suck vad synd det är om mig hahahaha....

Vi hade sommarfest hos Lina och Patrik helgen som var så då fick jag lite annat att tänka på. God mat och gott sällskap.
Anders bröder med familjer kom och traditionen med sommarfest fortsätter som vanligt även fast Anders och hans föräldrar inte finns längre.😢💗

Blev ett avbrott mitt i skrivandet för syrran Tuula ringde. Vi pratade om just håglösheten och hur vi båda har blivit. Helt sjukt att båda två just nu är så ...ja vad säger man?
Är vi deprimerade eller vad är det? Jag förstår om hon är deprimerad, hennes son Dennis 💓 årsdag då han omkom har nyss varit så det är inte konstigt. Men jag?
Nä skärpning för sjutton gubbar!

Ska ta mig i kragen. Fy sjutton vad jag avskyr det ordet. Man kan inte ta sig i kragen när livet är som det är, hur som helst. Men jag kan iallafall försöka göra nåt här hemma. 😎





Schhhh tala inte om att kaffet står och väntar 😁

tisdag 2 april 2019

Morrn morrn

Jag glömmer bort bloggen,eller struntar i den kanske det heter. Har  inte varit så jättesugen på att skriva på sista tiden. Gör ett försök idag men det blir bara tråkigheter..som vanligt då.

Väntar på att få komma till kirurgen för ev borttagande av tuttar o äggstockar och vete fan allt, kanske skallen med?

Är inte så väldans inne längre på att ta bort brösten då jag sett allt elände med det. Det gör ont, det krånglar, det vätskar, det blir inflammationer osv osv.

Har gått med i en grupp på facebook där man kan vara med om man bland annat har BRCA2-genen som jag och mina döttrar har, men det vete sjutton om det var så bra att gå med där när jag ser vad många som skriver hur jobbigt det är med operationerna.

Min entusiasm till att skära bort tuttarna försvann mer och mer efter alla skrivelser och jag funderar på att gå ur gruppen och invänta prat med kirurgen istället.

Annars händer inte mycket här hemma. Våren är på god väg och jag såg igår att min fina pion och raberber har börjat gro.
Jag skulle behöva röja upp på gården men får ta det pöompö, orken är som bortblåst. Perioderna av orkeslöshet (lathet) kommer tätare och tätare hahahahaha.. Inomhus är det inte ett dugg bättre, tar dagen som den kommer, jag har inte bråttom 😜

Nä kaffet ska på igen och sen blir det väl diska. Förresten så har jag kanske inte fått tillbaka varmvattnet som varit borta sen tretiden inatt. Vilken tur jag har då va,då kan jag ju inte diska.

God morgon ♥

tisdag 5 februari 2019

Herreguuuu

vad längesen jag var in här och plitade ner något! Är lite trög med allt och har varit det ett tag.Inte så konstigt med all skit som hänt.



Fast allt är ju inte dåligt förstås, jag har haft lilla Nea rätt mycket hos mig. Har hämtat henne på dagis och haft henne här tills Lina jobbat färdigt.
Lina jobbar som lärarvikarie på olika skolor sen en tid och det kan bli sena dagar och då hämtar jag barnbarnet så slipper hon vara så länge på dagis.

Dora är favoritprogrammet ♥


Allt är inte nattsvart även om det finns stunder då jag gråter en skvätt över saknaden av mitt ex och vän Anders. Måste vara fruktansvärt för mina barn och barnbarn med såklart, de saknar sin pappa och morfar ♥
Anders ♥


Lina skjutsade mig på luciadagen till Onkogenetiska i Uppsala där jag fick ta prover och prata med en läkare om min genetiska släkthistoria.Lina tog prover i ..var det augusti eller september?
Iallafall..den 26/2 ska vi båda åka dit igen för provsvar.

Jag vet att jag har BRCA2-genen till 99.9 % för det sa läkaren då min andra dotter har den, så för min del vet jag redan,får se om Lina också har den.

BRCA2 är en gen som det är 50-80 % risk att få bröstcancer och stor risk att få äggstocks/livmodercancer.

Jag är inte nervös eller så utan vet att jag då har chansen att undersökas mycket mer än de som inte har genen,plus att jag får göra en MR (magnetröntgen) varje år för att kolla att jag inte har bukspottkörtelcancer och det är ju skitbra!

När det är konstaterat ska jag fundera på att ta bort äggstockar och tuttar i förebyggande syfte. Får väl gå igenom vad det innebär med tuttdoktorn då. Kanske förminska dom?

Man får nya tuttisar antingen genom fett från magen (ja gärna det hahaha) eller konstgjorda.
För Linas del, om hon har genen, så kanske hon ska vänta med att iallafall ta bort äggstockarna då de inte vet än om de ska ha fler barn.

Mycket nu...

God förmiddag! ♥

tisdag 1 januari 2019

Hoppas på ett bättre år

2018 var ett riktigt hemskt år med sjukdomar och död, så jag hoppas verkligen detta år blir bra för mig och alla mina kära.

Igår var jag och Petter till Lina och Patrik på nyårsmiddag,Jesper kunde inte vara med då hans ena katt är så rädd för nyårssmällande 😢 Annika,Micke och deras barn kom också (det är deras kompisar)

Vi åt en helt underbart god nyårsmiddag med förrätt, varmrätt och avslutade med dessert senare på kvällen. Det var vitlöksbröd med pesto och grillad paprika,oxfile´,hasselbackspotatis, potatisgratäng och olika desserter bland annat creme brulee. Mums!!

Vi tittade på "Grevinnan och betjänten" som vanligt på nyårsaftonen, ungarna tycker den är jätterolig, sen gick vi ut och smällde lite och ungarna åkte pulka en stund. När vi hade gjort det var det dags för bruleen sen skjutsade Petter hem mig, han skulle vidare och dricka champagne och skjuta raketer på tolvslaget medan jag dunsade ner i soffan och var både mätt och nöjd med dagen.
Tack alla! ♥♥♥

God fortsättning!



Namnamnam♥
Tildes klädsmak gillar jag ♥ 

MAT!

Lilla Nea väntar på mat i klänningen hon fick av mig i julklapp ♥

Petter passar i lila hår 😎

Sååå söta så. Micke och Patrik

Mätt och trött? 😄 (Micke o Annika)

torsdag 6 december 2018

Speedy Inger

Här har det varit stiltje ett tag. Luften gick nog ur mig och jag har inte haft kraft/vilja ens att skriva på bloggen.

 Har haft så jävla ont i hela kroppen så jag tog och ökade på kortisondosen för några dagar sen igen, och se på fan..jag är mycket bättre idag! 

Läkaren kommer inte att tycka om det men vad faaan, jag måste få må bra. Orkar inte ligga på soffan längre. Visst, jag har skämtat lite på facebook och så fast inget har egentligen varit roligt. Men nu så 😁 
Den enda nackdelen med höjning av kortison är att jag blir så speedad, svårt att somna men det är ingenting mot för värken jag hade. Får hålla tummarna att det fortsätter så här.

Annars har jag haft en härlig födelsedag i nästan en vecka. 
Det har varit många som grattat mig, bland annat min äldsta son Linus och hans tjej Hanna (yngste sonen Petter med)som kom hit från Örsundsbro och mina föräldrar från Lindesberg dök upp utan att jag visste nåt. Skitroligt! 

Ja just ja, Emma (Petters förra tjej) och hennes lilla son Casper kom ju också en dag. Fick bland annat en gullig mugg av henne som syns nere till vänster på fotot under.Och syrran Tuula kom samtidigt som dom .

 Ja jag har blivit mycket gratulerad och det är jag så tacksam och glad över ♥ Inte varje dag man fyller 60. Va! Nää det kan inte stämma. Huuu...

(Jag blev ju firad hemma hos Lina och Patrik också och min syrra Annethe och hennes kille Lenn kom då med, så firad har jag då blivit)

Länge sen jag använde datorn
Hej hej hahaha
Har ni varit nå snälla då?
God morgon! ♥

söndag 11 november 2018

Farsans dag

Idag är det fars dag. Ska ringa pappa när jag skrivit klart och gratta honom på hans dag. Min pappa som jag tycker ser likadan ut som han alltid gjort trots sina 78 år, bara lite gråhårigare.

Pappa ♥

Har inte gjort mycket i veckan förutom när jag hämtat Nea på dagis. Den lilla fisan har svarat när jag frågat vad hon ska göra hos mig när vi kommit hem från dagiset
-Äta glass! hahahaha..Snart är mitt bigpackpaket med glass slut.

Annars har jag mest tillbringat tiden i soffan, har inte kunnat röra mig så bra då jag fick ryggskott. Petter och hans kompis David var hit i onsdag med lite mer grejer efter Anders, jag kunde förståeligt inte hjälpa till då ryggen kändes rätt trasig. Nu är jag mycket bättre och rör mig nästan som vanligt igen. Skönt!
Min käre son Petter ♥ (vad gör han tro?)

David ser fundersam ut 😁

Nu ska jag ringa farsan och se om han vaknat
God morgon ♥

onsdag 7 november 2018

Änglar

Var ju på mammografi och också till lungröntgen för ett tag sen. Har nu fått svar på båda och jag har varken cancer i lungorna eller tuttarna 😁För en gångs skull är det något positivt i mitt liv..Yääää..

Men däremot har jag haft en rädsla eller hur jag ska förklara. En känsla av att vara instängd eller att vara fångad i nåt bomullsliknande. Skitkonstigt iallafall.

På kvällarna har jag varit rädd när jag skulle lägga mig, hoppat till för minsta ljud och känt det som att varenda nerv i kroppen låg och skakade. Har också tyckt att jag varit iakttagen hela tiden.

Av nån anledning glodde jag en liten stund på "Det okända, Norge" (nåt jag aldrig tittar på förövrigt) och där berättade en om just samma som jag upplevt ett tag! Den där känslan av att vara omsluten av nåt osynligt och den gnagande rädslan hade den personen med.

Pratade med syrran Tuula om det där och sa att jag faktiskt lever bland alla saker som nära och kära lämnat efter sig vid sin död. Jag har hur mycket som helst av allt från möbler, prydnadssaker, foton till änglar överallt. Jag mår inte speciellt bra av det, blir påmind hela tiden om dom som inte lever längre.

 Visst, jag vill såklart inte glömma mina kära men jag känner att jag har stannat upp och lever inte riktigt i den här världen. Dramatiskt? Kanske det, fast jag vill gå vidare nu.

Sa till Tuula att nu får det vara nog, om jag ska bli bättre så måste jag ta undan det som gör mig mest  orolig.
Sagt och gjort, jag har plockat undan en del av grejerna och se på fan..Jag mår bättre!
 Kanske inbillning men det verkar ha lugnat sig här hemma nu och jag är inte längre rädd när jag ska lägga mig och har inte den där "bomullen" runt mig. Så skönt!

God morgon ♥

Några av änglarna ligger nu i en byrålåda.


.

torsdag 1 november 2018

Men gå och lägg dig!

Klockan 03.19 ringde mobilen inatt, en gammal kompis jag inte umgås med längre fick tydligen för sig att prata mitt i natten. Idiot!
Jag svarade inte, har inte lust att prata vid den tiden även om jag hade klivit upp klockan tre

Ett sms kom efter en stund att hon inte kunde sova och att vi väl kunde fika nån dag. HA! Nix..har slutat umgås med henne pga hennes eviga supande.Orkar inte lägga energi på folk som inte kan hålla sig från alkohol och speciellt inte hon som dricker varje dag.

Annars händer det väl inte speciellt mycket i mitt liv just nu. Jo jag har varit och tagit prover, varit till reumatologen plus fysioterapeuten och ska till ortopedtekniska den 14:e för utprovning av kuddar till skorna då jag har ena benet längre än det andra och det är därför jag har snapping hip som det heter..Pust..

Ska tillbaka till fysioterapin den 13:e för att kolla hur träningen går. Jag skrattar ihjäl mig  😂 Fysioterapeuten skickade ett träningsprogram till mig förra veckan men oj vad jag har slitit med den träningen då..Icke. Har fan tappat lusten för allt tror jag.

Förövrigt har jag träffat barn och barnbarn som vanligt, tur jag har dom ♥ annars skulle jag nog inte ha mycket till liv. Och just ja! "Morsan" Raija var ju hos mig några dagar förra veckan. Kul att få besök bara sådär 😁

Imorgon ska nog jag och Lina åka till Anders lägenhet och se vad som är kvar att göra. 😢 Jobbigt men ett måste.

God morgon ♥







lördag 8 september 2018

En lång dag av både sorg och skratt

Igår begravde vi Anders. Må han få sova gott och hoppas han är nöjd med att han fick ha t-shirt, shorts (något han ofta gick i) och att Petter la med hans solglasögon på kistan.

Det var en fin begravning, hon som hade hand om den pratade så väldigt bra om hur hans liv varit.
Mellan pratet så spelades en del låtar som han önskat, allt från Py Bäckman till AC/DC. Vi både grät och skrattade när hon pratade om honom, han var en speciell människa som alltid gick sin egen väg.

Petter körde Cadillacen efter bårbilen ut till själva begravningsplatsen, Anders älskade sin Cadillac...
Där tog vi farväl av honom och la i våra handblommor. Jag hade inte en ros som brukligt utan en orange lilja.Han köpte ju jämt vita liljor till mig så nu fick han en orange av mig.

Jobbigt att se kistan läggas ner i graven var det och vi kramades och grät.
Plötsligt ser vi upp på himlen. En stor fågel flög i cirklar rätt över oss, jag trodde först det var en örn men det var nog en vråk. Vi tänkte direkt att det var Anders i fågelskepnad. Han skulle alltid vara värst 😂

När vi satte oss i bilarna för vidare färd till Södra kolonin och minnesstunden, startade Petter Cadillacen och körde fram till platsen Anders las ner i och gasade på som sjutton. Det blev han nog glad över denna herr Anders.

Det blev en fin stund tillsammans med alla och vi åt av smörgåstårta och budapesttårta. Lina är så himla duktig!♥  Hon hade slitit med alla dessa goda bakverk och smörgåstårtor i timtal. Helt underbart gott var det!

Efter minnesstunden åkte vi hem till Lina och Patrik och väntade in mörkret så vi kunde dra iväg och smälla av världens fyrverkeri. Också väldigt lyckat, det lyste upp och pangade och smattrade nåt otroligt. Petter hade köpt ett 18-kilos fyrverkeri så att hans pappa skulle få som han ville, han var ju galen i höga smällar och sprakande fyrverkerier.

En både sorglig men också fin dag fick vi.
Sov så gott tokgubbe ♥






tisdag 4 september 2018

Röstat o målat

I fredags åkte jag och Lina ner till bibblan och röstade. Petter kom också dit, länge sen jag såg honom  men han har så mycket att göra nu lillplutten ♥Skönt att ha det gjort iallafall nu kan jag släppa det.

Jag frågade Lina om hon hade nå svartfärg över men hon hade ingen. Tänkte måla tv-bänken. Jag har haft en omkulltippad garderob som tv-bänk men har tröttnat på åbäket så jag vill ha annorlunda...igen. 😜

Iallafall...i förrgår när jag skulle hämta en t-shirt i klädkammaren, stod en liten målarfärgsburk med svartfärg framför kläderna! Skrev sms på en gång till Lina och frågade om hon lämnat den där när de var hit i lördags men nej det hade hon inte.
Burken står där så fint


Vem hade gjort det?? Ingen annan har varit här så förklaringen måste vara att Anders har "hjälpt" mig. Lina har gett mig den där burken förr sa hon men jag hade letat och letat fast jag hittade ingen burk, så han hjälpte mig väl på traven kanske.

Jag vet att han "spökat" för sin lillebror och för Petter också så det är nog han som lämnat den där. Eller hur? Finns ingen annan förklaring.

Pratade med syrran Tuula om det och sa att:
-Fast jag viskade i hans öra när han avlidit att han inte fick spöka för mig så gör han det ändå.
Hon skrattade och sa att :
- Han lydde ju inte dig när han levde så varför nu?
-Ja såklart det har du rätt i sa jag.
Vi fick oss ett gott skratt, fast han inte finns så finns han ändå.
Tokgubbe ♥

Målade bänken igår så nu väntar jag bara på andra hyllor som ska stå bredvid. Tack Anders!

Tv-bänken som haft all världens färger 
I lördags var det tre veckor sen Anders lämnade jordelivet. Tiden rusar. Jag gråter en skvätt då och då när jag påminns om saker han sagt eller gjort.

Igår tittade jag på filmen"En man som heter Ove". På slutet dör han och ligger raklång på sin säng med sin katt på bröstet. Jag störtgrinade och kom att tänka på att Anders låg sådär på sjukhuset när vi tog farväl. Ja han hade ingen katt på bröstet men annars var det ganska likt. Usch så sorgligt.

Jag har ett litet bord där jag har foton på Anders plus en del änglar, ljus och blommor. Varje morgon när jag vaknar går jag in till vardagsrummet och tänder ljusen och säger "god morgon" till honom sen får det brinna ljus till det är dags att lägga sig.

Att jag gör så är för att vi faktiskt var tillsammans en gång i tiden och har barn o barnbarn ihop. Vi var,som jag skrivit många gånger, precis som fast med varandra trots att det varit slut flera år. Man glömmer inte en människa som man känt och stundtals levt med så länge som vi gjorde. Över 30 år.
♥ ♥ ♥


På fredag begravs han. Han ska få en fin mörkröd mahognykista att ligga i och en väldigt fin plats vid ån nedanför kyrkogården att vila på. Precis hans stil.

God förmiddag ♥ Ta vara på livet.

onsdag 22 augusti 2018

Overkligt

Idag är dödsannonsen på Anders utlagd i tidningen. Det känns så konstigt att se det i skrift, våran Anders..det får inte vara sant 😥

♥♥♥

fredag 17 augusti 2018

Hemsk sommar

Jag började skriva bloggen torsdagen den 9/8 och fortsätter idag med den.

Idag är det den 9/8-18 och mycket har hänt som jag ska skriva om. Jag kommer inte att lägga ut det här inlägget förrän jag känner att det är ok.

Lina opererades ju sista april och allt gick bra. Men när hon senare kom till Gävle så togs stygnen bort för tidigt och hon fick ett helvete med öppet äckligt sår som hon fick åka och tvätta och lägga om hela tiden. Hennes stygn gick från mellangärdet ner till ungefär 10 cm under naveln så det var ett långt sår efter den stora operationen.

Ja just ja, de sydde ju om några stygn men det hjälpte föga. Hon fick åka till Uppsala och läggas in där igen.
Usch så otroligt klumpiga och inkompetenta en del är på Gävle sjukhus! Det kommer att bli en anmälan på detta när Lina orkar. ♥

Inte nog med det...När jag och Anders var barnvakt och bodde hemma hos Lina och Patrik (när Lina låg inne) så blev Anders väldigt dålig. Han hade haft ont i nacken ett bra tag men han tänkte väl att det var att han legat konstigt. Jag hade också ont just där så vi var ömkliga båda två.

Men när vi hade varit barnvakt ett tag blev han alltså dålig, mycket dålig.

 Han åkte in akut en morgon men de skickade hem honom och sa att han fick återkomma om det blev sämre. Kommer inte ihåg men jag tror han fick nåt smärtstillande.

Det höll i sig och han åkte in igen till akuten..mitt minne är inte riktigt som det ska men iallafall så blev han röntgad till slut och läkaren sa att han hade vätska i nacke och bak i huvudet. En massa olika svar från olika läkare kom därefter plus fler undersökningar och röntgen.

Han blev inlagd flera gånger men skickades runt på olika avdelningar där personalen inte förstod nånting. Ett jävla tjafsande och fjantande istället för att skicka honom till Uppsala på PET-röntgen och lägga in honom där. De kände ju till honom. Men till slut fick han en röntgentid i Uppsala.
Fast då var det för sent!

Han har fått metastaser efter cancern han hade 2016!
Huvudet är fullt med tumörer och jag tror ryggmärgen också är angripen. Läkaren gav honom två månader ungefär.

Medan jag skriver det här ligger Anders på onkologen och har legat där sen den 28 juli, han har slutat äta, dricker väldigt lite och får ej nåt dropp pga att han kan få vätska i lungorna. Palliativa vården har inte plats för honom så han får ligga där.

Han ville så gärna komma till mig den 28:e och sova här så två av hans bröder skjutsade hit honom. Men han kom bara till min brevlåda så orkade han inte stå längre och han föll ihop på asfalten.
Ena brodern ringde direkt hemsjukvården, som brukar komma hem och ge honom morfinsprutor, för att få hjälp med att resa upp Anders.

Klockan var 08.50 när brodern ringde men 09.20 hade de fortfarande inte kommit och det hade börjat spöregna. Den stackaren låg på marken utan att kunna förflytta sig och ingen av oss orkade mer än att ge honom skydd för regnet med ett parasoll och handdukar. (Anders väger en hel del)

För att göra det kort. Vi ringde ambulansen istället, två gånger!! klockan 10.00 kom de först. Då hade han legat över en timme på asfalten i spöregn.
Anders och vi andra var dyngsura och jag var jävligt förbannad och ledsen om vartannat. Så himla synd om Anders ♥

Efter det så har han varit inlagd och han sover för det mesta. Neddrogad är han så det är klart han sover. Fast några gånger när vi varit dit och hälsat på så har han faktiskt till och med skämtat. De få stunderna har det känts som att
- Nääää nu kommer han hem igen, men det blir nog inte så.

Hoppet är det sista som lämnar..iallafall mig.
Ta vara på varandra, livet kan ta slut vilken sekund som helst ♥
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Uppdatering fredagen den 17/8-18

I lördags den 11/8 somnade Anders in till slut.

Känns overkligt och så sorgligt att han inte fick vara kvar hos oss, så orättvist. Jag skriver orättvist för det tycker jag verkligen.

Han har först skött om sina föräldrar i flera års tid tills båda avled med ett års mellanrum, sen fick han själv cancer och opererades. En jättejobbig tid för både honom och oss övriga. Men han klarade sig och mådde bra runt ett och ett halvt år då cancern slog till igen.

Min käre följeslagare, vän och före detta pojkvän ♥ Barnen och barnbarnens älskade pappa och morfar är nu på ett annat ställe.

Känns svårt att inte ha Anders att ringa och beklaga mig för,bara prata bort nån timme eller att han ringer mig. Vi babblade nästan varje dag i telefonen om allt möjligt som vi inte kunde prata med andra om.
Ingen som kommer med små överraskningar eller våra utflykter varje månad till olika affärer...Ja det är mycket som saknas med min Anders ♥

För att inte prata om våra barn och barnbarn..de är så ledsna och det har väl inte gått in riktigt än att han inte finns mer. Barnbarnen vet att morfar har åkt till himlen, på nåt annat vis kan man väl inte förklara för småttingar?

Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om Anders och hur han var som person men det får räcka så här
Du är så väldigt saknad! ♥ ♥ ♥

Anders när vi hade barnvakt och cyklade ut till Valls hage (-90) ♥
Anders och Jesper ♥

Anders och Petter ♥

Anders, Jesper och Lina ♥

Ett av de sista korten som tagits på oss tillsammans ♥



fredag 25 maj 2018

Uppehåll

Jag har inte haft varken tid eller lust att skriva på ett tag men återkommer nog senare, när vet jag inte.
Ha det gott!

fredag 27 april 2018

Halvdag i Uppsala

Följde med Lina till Uppsala igår. Hon skulle på förberedande information inför operationen på måndag.
Vi fick sitta och vänta ganska mycket efter att Lina tagit EKG,blodtryck/ puls och blodprover. Det blev prat med läkare, sköterskor, narkosläkare, dietist och sjukgymnast. Mycket information men det gick nog in i skallen,det mesta iallafall.

 Cystan på bukspottkörteln är stor, det visste jag inte, fyra cm! Usch usch..Men den ska bort och troligtvis är det en cysta som inte ger den förbannade cancern som vi har i släkten. Fyra-fem veckor efter den tagits bort får vi veta vad det var eftersom den ska på analys.

De har bokat in henne och Patrik på patienthotellet alldeles bredvid sjukhuset och de ska sova där från söndag tills en taxi kommer på måndagen och hämtar klockan 06.00.

När de kommer till sjukhuset ska hon få smärtlindring, lugnande och en kateter in i ryggraden, epidural. Efter det sövs hon och operationen kan börja. Det tar ..vad sa läkaren? sex, sju timmar?

Det är ett väldigt stort ingrepp som ska göras där cystan och en del av bukspottkörteln,
 hela tolvfingertarmen och gallblåsan ska bort och kanske lite av magsäcken tillika. Kirurgen ringer mig när det är klart, bra! Det kommer att vara en hemsk dag för oss alla innan vi fått veta hur det gick. Min älskade unge! ♥♥♥

Jag tjatar om det här men vad fan, det är mitt barn det gäller och mina barn är,som jag sagt så många gånger förr, allt för mig. Inget annat betyder nåt än dom..och såklart mina barnbarn.

Håll tummarna för henne ♥

God morgon

♥♥♥

onsdag 25 april 2018

Kaffe mommo?

I förrgår ringde lilla Nea till mig på Facetime och frågade:
-Kaffe mommo?
Hon hade tagit fram muggen jag brukar dricka ur hemma hos dom och ville att jag skulle komma. Gullhjärta! ♥

Hon tjatar varje dag när Lina åker med henne till hennes dagis (som ligger här uppe vid mig), mommo mommo mommo..
Den lilla gullhönan tror att dom ska hälsa på mig.

Lina undrade igår om jag ville komma dit på kafferep som hon skrev, så efter jag varit hos reumatologen åkte jag dit och fick mitt kaffe 😍
Nea skulle prompt dricka kaffe med mig ute så hon tog en likadan mugg som min men vi hade i mjölk och lurade henne att det var kaffe hihihi...Lätt att lura små ettåringar (snart två).

Var hemma hos dom tills Nea la sig vid 19.30-tiden sen fick jag skjuts hem av Anders. Totalt mörbultad var jag då på grund av "misshandeln" hos reumatologen. Fy för farao vad jag hade svårt att röra mig på eftermiddagen/kvällen, har aldrig haft så ont i höften och axeln tror jag.. Fast nu efter att jag tog alvedon runt tre-tiden känns det äntligen lite bättre.

När jag kom in till min läkare stod ännu en doktor där, en kille som höll på att lära sig att ge kortisonsprutor. Tack för att jag fick vara försökskanin! Naturligtvis blev det lite fel och han tryckte in den meterlånga (hahaha) sprutan rätt in i skelettet i stället för mjukdelarna, både i höften och axeln....såklart.

Innan han fick experimentera på mig sa min läkare att jag skulle klä av mig, något jag hatar även när det bara är hon och jag..Pryd är bara förnamnet och jag vill inte ens se mig själv i spegeln utan kläder.

 Jag sa till killdoktorn att jag ännu inte gått ner i vikt trots kortisonnedragning, ville väl skylla på nåt hihi..
- Ja men sånt bryr jag mig inte i svarade han, men jag kan ta av mig glasögonen....HA! Inte gjorde han det. ( Då hade det väl gått helt åt helskotta)

Efter det satt vi och pratade och jag sa att jag ville höja kortisonet tillfälligt nästa vecka och stå på högre dos medan jag ( och Anders) tar hand om Lina och Patriks barn när hon ska opereras. Läkaren gick med på det men tyckte jag bara skulle höja till 10 mg, glöm det..Jag höjer nog mer än så om jag ska vara en  mormor som orkar.

Läkaren frågade också om jag haft några biverkningar av cellgifterna och jag talade om att jag tappar förfärligt mycket hår, jag fäller hår som en hund..Jaha ja då ville hon inte höja dosen på dom tabletterna. Tack för det! Vill fan inte bli skallig och kanske ligga och spy också.

Hon kallar mig om ett halvår så nu dröjer det förhoppningsvis med sjukhusbesök för min del ett tag.
"Peppar peppar"

Nej nu åker bryggaren på igen!
God morgon ♥

Den fina ängeln till höger har jag fått av min syster  Tuula ♥

söndag 22 april 2018

aaatjoooo

Sitter här och snorar, pollensäsongen har kommit igång sen några dagar. Just nu är prognosen hög här i Gävle av al och det tål jag icke enligt mina papper. Jopp det känns..Jag är så korkad också som alltid har fönstret öppet i sovrummet, så morgnarna är värst med snorighet och astma. Får skylla mig själv 😎

Det har varit en lugn helg som vanligt, jag har inte gjort något speciellt utom att fixa lite på altanerna. Nu gäller det att få dit blommor överallt.
Varje år har jag sagt att nu jäklar ska jag göra jättefint. HA! Orkar inte så mycket som jag vill.Fast i år så..Jaja vi får väl se. Först och främst ska Lina återhämta sig från operationen så jag kan ta tag i mitt eget sen. Hon är viktigast nu. Nästa måndag, sista april, är datumet när hon ska opereras. Min lilla älskade flicka ♥

Solen är på gång igen så det blir nog en varm dag. Kaffe ute blir det nog och jag ska försöka sitta så jag får lite färg, åtminstone i ansiktet. Solglasögon på!

Köpte speciella solglasögon på Smarteyes så jag kan vara ute när det är ljust, iallafall korta stunder. Ja ute kan jag ju alltid vara men inte ligga och gassa flera timmar för att bli brun som jag gjorde i ungdomen.

Är livrädd att synen ska försämras ännu mer så det blir inte många minuter åt gången jag sitter och solar. Solen är nästan det värsta för ögonen när man har gulafläckensjuka, som jag har. Tänk på det alla! Ha alltid solglasögon när ni är ute i solen.

God morgon ♥



måndag 16 april 2018

Här var det stiltje

Har inte haft så mycket lust med blogg eller annat den senaste tiden, det går runt i huvudet och jag har haft alldeles för mycket annat att tänka på.

Bland annat detta med att hur det ska gå för mig och Anders när vi ska ta hand om de fem barnbarnen när Lina ska operera bort cystan på bukspottkörteln. Lina är väldigt noga med hur barnen och hushållet ska skötas och vill gärna ha kontroll över hur vi kommer att klara det. hahahaha...man får t e x inte lägga fel i diskmaskinen eller i tvättmaskinen. Ujujuj..Hon kommer nog att gräma sig och ringa hem hela tiden när hon vaknat upp ur narkosen.

Linas kille Patrik är ju egen företagare och jobbar i Stockholm i veckorna så han kan helst inte ta ledigt då de förlorar alldeles för mycket på det,jag och Anders ställer hellre upp då.

Vi kommer att ta hand om ungarna medan Lina ligger på sjukhuset, först ska hon vara en vecka i Uppsala sen tar de henne till Gävle sjukhus (också en vecka) där hon ska lära sig att äta igen.

Kan inte sluta tänka på min stackars dotter, om jag kunde blåsa bort det som hon ska gå igenom.. Som jag skrev förut, jag byter hellre med henne än att hon ska behöva detta. Usch för sjukdomar!

Apropå Lina...hon kom förra veckan med släpvagnen och tog med sig en massa bråte som jag hade ute. Så himla snällt! Jag behövde inte ens följa med till återvinningen utan hon tog det själv. Min gulliga flicka ♥ Jag får så mycket hjälp av henne så nog är det självklart att jag, när jag kan, hjälper henne.

Förresten..jag vaknade redan halv två så bryggaren har gått två gånger och nu sitter jag här och väntar på att jag ska hoppa in i duschen, blir inte än för jag vill ju inte väcka mina grannar hihihi...men vid sextiden..

God morgon ♥




onsdag 21 mars 2018

Knip igen

I min släkt på mammas sida har det alltid hyschats och viskats om saker. Jag har aldrig förstått det där med att man inte får/fick prata om vissa grejer, jag som är tvärtemot och glatt babblar och bubblar om allt från litet till stort. Jodå jag säger väl inte precis allt som händer i mitt liv men närapå.

Kommer att åter tänka på min mormor och hennes tystande av min trut. Jag fick till exempel absolut inte prata om hennes syster Mimmi som hade kräfta ( cancer) och låg undangömd i ett pyttelitet    rum under trappan hos min gammelmormor. Kommer ihåg vad jag tyckte synd om Mimmi♥  Var det skämmigt att ha cancer?

Nu till nutiden..Jag skrev i lördags om Lina men talade inte om vad hon har för fel (bara att hon ska genomgå en stor operation) eftersom hon inte hade gett mig tillåtelse, men nu har jag det. Tack och lov är hon av samma skrot och korn som jag och tycker ingenting är att hymla om.

Iallafall...hon har en cysta på bukspottkörteln som ska bort innan den eventuellt blir en elakartad cancer. Om hon hade väntat tre-fyra år så KAN det ha blivit för sent. Ren jävla tur att hon fick ont i magen och åkte in akut!

De trodde först att hon hade blindtarmsinflammation så det blev röntgen och där hittade de något som inte stämde. Hon fick åka in på fler undersökningar med magnetröntgen (två ggr) och då syntes denna äckliga sak..cystan. Gissa om vi grät och var oroliga?

 Min mamma, två mostrar och en kusin till dom har ju dött i bukspottkörtelcancer (ärftligt!) så oron var stor och vi väntade på att Lina skulle få komma till Uppsala för att få ett besked om det var allvarligt eller om det gick att ta bort den.

Som tur var så var cystan opererbar, i maj ska hon till Uppsala och ta bort eländet med s.k. Whippleroperation.. Finns att söka på google om nån är intresserad.

Önskar så att jag kunde byta med henne, jag är snart 60 år och har levt länge till skillnad från henne som bara är 32 och mitt i livet med fem barn som behöver en frisk och stark mor.

Min älskade fina gulliga flicka! ♥

God morgon

Ett suddigt gammalt foto från när Lina var närmare tre år och vi bodde på Gästrikegatan i Gävle ♥







söndag 18 mars 2018

Vad händer och fötter?

Det har varit en lite mer händelserik vecka än vanligt. Jag har fått umgås med barn och barnbarn och varit på provtagning och senare till reumatologen. Fick snabbtid i fredags för jag blev galen på knät som inte ville samma som jag och förbannat ont har jag haft.

En annan läkare än min ordinarie konstaterade genom ultraljud att jag hade "vatten i knät" så det blev ursugning av vätskan plus kortisonspruta.Aj och oj...

Han frågade om jag hade några filmer att ligga och titta på i helgen för jag skulle inte belasta benet utan vila ända till måndag. Tjoflöjt vad jag är bra på att lyda! hahahaha...

Nä jag pallade inte att ligga still mer än under fredagen, på lördagen följde jag med Anders till Lina och Patrik och var där hela dagen istället. Härlig dag med kallt,snö och klarblå himmel. 

Idag först känner jag nästan ingen värk i knät trots att jag inte gjort som läkaren sa. Nu är det bara höften.. Ett kapitel för sig. Nä skit i det nu, soljäveln är lika glad idag också så då blir jag också gladare.

God morgon♥

Härlig dag ♥ Jag var först en varulv men blev senare en snällare variant hihi..Nea blev jättetrött av att vara ute så hon somnade när hon satt och åt ♥





lördag 10 mars 2018

Lördagmorgon

Sitter här och mina tankar flyger som vanligt iväg hit och dit. Mitt liv är inte något liv om jag inte hade mina barn och barnbarn, de betyder allra mest för mig. Ingenting är värt mer än dom och jag önskar de får ett långt och bra äventyr i denna värld.

Har varit en orolig och lång väntan på ett besked som gäller Lina och till slut fick hon/vi ett underbart svar. Vi har varit fruktansvärt oroliga allihop men så igår...den bästa dagen i mitt liv( det gäller nog oss alla)

Jag skriver inte om vad det gäller för jag har inte frågat om jag får skriva om henne men lite smusslar jag in här. En sak är säker och det är att vi är så tacksamma att det inte var det värsta. Hon har en sjukdom och ska opereras i maj nångång, en stor och jobbig operation men huvudsaken är att hon får leva.
Min älskade flicka! ♥♥♥
Min fina flicka ♥


God morgon ♥