torsdag 6 december 2018

Speedy Inger

Här har det varit stiltje ett tag. Luften gick nog ur mig och jag har inte haft kraft/vilja ens att skriva på bloggen.

 Har haft så jävla ont i hela kroppen så jag tog och ökade på kortisondosen för några dagar sen igen, och se på fan..jag är mycket bättre idag! 

Läkaren kommer inte att tycka om det men vad faaan, jag måste få må bra. Orkar inte ligga på soffan längre. Visst, jag har skämtat lite på facebook och så fast inget har egentligen varit roligt. Men nu så 😁 
Den enda nackdelen med höjning av kortison är att jag blir så speedad, svårt att somna men det är ingenting mot för värken jag hade. Får hålla tummarna att det fortsätter så här.

Annars har jag haft en härlig födelsedag i nästan en vecka. 
Det har varit många som grattat mig, bland annat min äldsta son Linus och hans tjej Hanna (yngste sonen Petter med)som kom hit från Örsundsbro och mina föräldrar från Lindesberg dök upp utan att jag visste nåt. Skitroligt! 

Ja just ja, Emma (Petters förra tjej) och hennes lilla son Casper kom ju också en dag. Fick bland annat en gullig mugg av henne som syns nere till vänster på fotot under.Och syrran Tuula kom samtidigt som dom .

 Ja jag har blivit mycket gratulerad och det är jag så tacksam och glad över ♥ Inte varje dag man fyller 60. Va! Nää det kan inte stämma. Huuu...

(Jag blev ju firad hemma hos Lina och Patrik också och min syrra Annethe och hennes kille Lenn kom då med, så firad har jag då blivit)

Länge sen jag använde datorn
Hej hej hahaha
Har ni varit nå snälla då?
God morgon! ♥

söndag 11 november 2018

Farsans dag

Idag är det fars dag. Ska ringa pappa när jag skrivit klart och gratta honom på hans dag. Min pappa som jag tycker ser likadan ut som han alltid gjort trots sina 78 år, bara lite gråhårigare.

Pappa ♥

Har inte gjort mycket i veckan förutom när jag hämtat Nea på dagis. Den lilla fisan har svarat när jag frågat vad hon ska göra hos mig när vi kommit hem från dagiset
-Äta glass! hahahaha..Snart är mitt bigpackpaket med glass slut.

Annars har jag mest tillbringat tiden i soffan, har inte kunnat röra mig så bra då jag fick ryggskott. Petter och hans kompis David var hit i onsdag med lite mer grejer efter Anders, jag kunde förståeligt inte hjälpa till då ryggen kändes rätt trasig. Nu är jag mycket bättre och rör mig nästan som vanligt igen. Skönt!
Min käre son Petter ♥ (vad gör han tro?)

David ser fundersam ut 😁

Nu ska jag ringa farsan och se om han vaknat
God morgon ♥

onsdag 7 november 2018

Änglar

Var ju på mammografi och också till lungröntgen för ett tag sen. Har nu fått svar på båda och jag har varken cancer i lungorna eller tuttarna 😁För en gångs skull är det något positivt i mitt liv..Yääää..

Men däremot har jag haft en rädsla eller hur jag ska förklara. En känsla av att vara instängd eller att vara fångad i nåt bomullsliknande. Skitkonstigt iallafall.

På kvällarna har jag varit rädd när jag skulle lägga mig, hoppat till för minsta ljud och känt det som att varenda nerv i kroppen låg och skakade. Har också tyckt att jag varit iakttagen hela tiden.

Av nån anledning glodde jag en liten stund på "Det okända, Norge" (nåt jag aldrig tittar på förövrigt) och där berättade en om just samma som jag upplevt ett tag! Den där känslan av att vara omsluten av nåt osynligt och den gnagande rädslan hade den personen med.

Pratade med syrran Tuula om det där och sa att jag faktiskt lever bland alla saker som nära och kära lämnat efter sig vid sin död. Jag har hur mycket som helst av allt från möbler, prydnadssaker, foton till änglar överallt. Jag mår inte speciellt bra av det, blir påmind hela tiden om dom som inte lever längre.

 Visst, jag vill såklart inte glömma mina kära men jag känner att jag har stannat upp och lever inte riktigt i den här världen. Dramatiskt? Kanske det, fast jag vill gå vidare nu.

Sa till Tuula att nu får det vara nog, om jag ska bli bättre så måste jag ta undan det som gör mig mest  orolig.
Sagt och gjort, jag har plockat undan en del av grejerna och se på fan..Jag mår bättre!
 Kanske inbillning men det verkar ha lugnat sig här hemma nu och jag är inte längre rädd när jag ska lägga mig och har inte den där "bomullen" runt mig. Så skönt!

God morgon ♥

Några av änglarna ligger nu i en byrålåda.


.

torsdag 1 november 2018

Men gå och lägg dig!

Klockan 03.19 ringde mobilen inatt, en gammal kompis jag inte umgås med längre fick tydligen för sig att prata mitt i natten. Idiot!
Jag svarade inte, har inte lust att prata vid den tiden även om jag hade klivit upp klockan tre

Ett sms kom efter en stund att hon inte kunde sova och att vi väl kunde fika nån dag. HA! Nix..har slutat umgås med henne pga hennes eviga supande.Orkar inte lägga energi på folk som inte kan hålla sig från alkohol och speciellt inte hon som dricker varje dag.

Annars händer det väl inte speciellt mycket i mitt liv just nu. Jo jag har varit och tagit prover, varit till reumatologen plus fysioterapeuten och ska till ortopedtekniska den 14:e för utprovning av kuddar till skorna då jag har ena benet längre än det andra och det är därför jag har snapping hip som det heter..Pust..

Ska tillbaka till fysioterapin den 13:e för att kolla hur träningen går. Jag skrattar ihjäl mig  😂 Fysioterapeuten skickade ett träningsprogram till mig förra veckan men oj vad jag har slitit med den träningen då..Icke. Har fan tappat lusten för allt tror jag.

Förövrigt har jag träffat barn och barnbarn som vanligt, tur jag har dom ♥ annars skulle jag nog inte ha mycket till liv. Och just ja! "Morsan" Raija var ju hos mig några dagar förra veckan. Kul att få besök bara sådär 😁

Imorgon ska nog jag och Lina åka till Anders lägenhet och se vad som är kvar att göra. 😢 Jobbigt men ett måste.

God morgon ♥







lördag 8 september 2018

En lång dag av både sorg och skratt

Igår begravde vi Anders. Må han få sova gott och hoppas han är nöjd med att han fick ha t-shirt, shorts (något han ofta gick i) och att Petter la med hans solglasögon på kistan.

Det var en fin begravning, hon som hade hand om den pratade så väldigt bra om hur hans liv varit.
Mellan pratet så spelades en del låtar som han önskat, allt från Py Bäckman till AC/DC. Vi både grät och skrattade när hon pratade om honom, han var en speciell människa som alltid gick sin egen väg.

Petter körde Cadillacen efter bårbilen ut till själva begravningsplatsen, Anders älskade sin Cadillac...
Där tog vi farväl av honom och la i våra handblommor. Jag hade inte en ros som brukligt utan en orange lilja.Han köpte ju jämt vita liljor till mig så nu fick han en orange av mig.

Jobbigt att se kistan läggas ner i graven var det och vi kramades och grät.
Plötsligt ser vi upp på himlen. En stor fågel flög i cirklar rätt över oss, jag trodde först det var en örn men det var nog en vråk. Vi tänkte direkt att det var Anders i fågelskepnad. Han skulle alltid vara värst 😂

När vi satte oss i bilarna för vidare färd till Södra kolonin och minnesstunden, startade Petter Cadillacen och körde fram till platsen Anders las ner i och gasade på som sjutton. Det blev han nog glad över denna herr Anders.

Det blev en fin stund tillsammans med alla och vi åt av smörgåstårta och budapesttårta. Lina är så himla duktig!♥  Hon hade slitit med alla dessa goda bakverk och smörgåstårtor i timtal. Helt underbart gott var det!

Efter minnesstunden åkte vi hem till Lina och Patrik och väntade in mörkret så vi kunde dra iväg och smälla av världens fyrverkeri. Också väldigt lyckat, det lyste upp och pangade och smattrade nåt otroligt. Petter hade köpt ett 18-kilos fyrverkeri så att hans pappa skulle få som han ville, han var ju galen i höga smällar och sprakande fyrverkerier.

En både sorglig men också fin dag fick vi.
Sov så gott tokgubbe ♥






tisdag 4 september 2018

Röstat o målat

I fredags åkte jag och Lina ner till bibblan och röstade. Petter kom också dit, länge sen jag såg honom  men han har så mycket att göra nu lillplutten ♥Skönt att ha det gjort iallafall nu kan jag släppa det.

Jag frågade Lina om hon hade nå svartfärg över men hon hade ingen. Tänkte måla tv-bänken. Jag har haft en omkulltippad garderob som tv-bänk men har tröttnat på åbäket så jag vill ha annorlunda...igen. 😜

Iallafall...i förrgår när jag skulle hämta en t-shirt i klädkammaren, stod en liten målarfärgsburk med svartfärg framför kläderna! Skrev sms på en gång till Lina och frågade om hon lämnat den där när de var hit i lördags men nej det hade hon inte.
Burken står där så fint


Vem hade gjort det?? Ingen annan har varit här så förklaringen måste vara att Anders har "hjälpt" mig. Lina har gett mig den där burken förr sa hon men jag hade letat och letat fast jag hittade ingen burk, så han hjälpte mig väl på traven kanske.

Jag vet att han "spökat" för sin lillebror och för Petter också så det är nog han som lämnat den där. Eller hur? Finns ingen annan förklaring.

Pratade med syrran Tuula om det och sa att:
-Fast jag viskade i hans öra när han avlidit att han inte fick spöka för mig så gör han det ändå.
Hon skrattade och sa att :
- Han lydde ju inte dig när han levde så varför nu?
-Ja såklart det har du rätt i sa jag.
Vi fick oss ett gott skratt, fast han inte finns så finns han ändå.
Tokgubbe ♥

Målade bänken igår så nu väntar jag bara på andra hyllor som ska stå bredvid. Tack Anders!

Tv-bänken som haft all världens färger 
I lördags var det tre veckor sen Anders lämnade jordelivet. Tiden rusar. Jag gråter en skvätt då och då när jag påminns om saker han sagt eller gjort.

Igår tittade jag på filmen"En man som heter Ove". På slutet dör han och ligger raklång på sin säng med sin katt på bröstet. Jag störtgrinade och kom att tänka på att Anders låg sådär på sjukhuset när vi tog farväl. Ja han hade ingen katt på bröstet men annars var det ganska likt. Usch så sorgligt.

Jag har ett litet bord där jag har foton på Anders plus en del änglar, ljus och blommor. Varje morgon när jag vaknar går jag in till vardagsrummet och tänder ljusen och säger "god morgon" till honom sen får det brinna ljus till det är dags att lägga sig.

Att jag gör så är för att vi faktiskt var tillsammans en gång i tiden och har barn o barnbarn ihop. Vi var,som jag skrivit många gånger, precis som fast med varandra trots att det varit slut flera år. Man glömmer inte en människa som man känt och stundtals levt med så länge som vi gjorde. Över 30 år.
♥ ♥ ♥


På fredag begravs han. Han ska få en fin mörkröd mahognykista att ligga i och en väldigt fin plats vid ån nedanför kyrkogården att vila på. Precis hans stil.

God förmiddag ♥ Ta vara på livet.

onsdag 22 augusti 2018

Overkligt

Idag är dödsannonsen på Anders utlagd i tidningen. Det känns så konstigt att se det i skrift, våran Anders..det får inte vara sant 😥

♥♥♥

fredag 17 augusti 2018

Hemsk sommar

Jag började skriva bloggen torsdagen den 9/8 och fortsätter idag med den.

Idag är det den 9/8-18 och mycket har hänt som jag ska skriva om. Jag kommer inte att lägga ut det här inlägget förrän jag känner att det är ok.

Lina opererades ju sista april och allt gick bra. Men när hon senare kom till Gävle så togs stygnen bort för tidigt och hon fick ett helvete med öppet äckligt sår som hon fick åka och tvätta och lägga om hela tiden. Hennes stygn gick från mellangärdet ner till ungefär 10 cm under naveln så det var ett långt sår efter den stora operationen.

Ja just ja, de sydde ju om några stygn men det hjälpte föga. Hon fick åka till Uppsala och läggas in där igen.
Usch så otroligt klumpiga och inkompetenta en del är på Gävle sjukhus! Det kommer att bli en anmälan på detta när Lina orkar. ♥

Inte nog med det...När jag och Anders var barnvakt och bodde hemma hos Lina och Patrik (när Lina låg inne) så blev Anders väldigt dålig. Han hade haft ont i nacken ett bra tag men han tänkte väl att det var att han legat konstigt. Jag hade också ont just där så vi var ömkliga båda två.

Men när vi hade varit barnvakt ett tag blev han alltså dålig, mycket dålig.

 Han åkte in akut en morgon men de skickade hem honom och sa att han fick återkomma om det blev sämre. Kommer inte ihåg men jag tror han fick nåt smärtstillande.

Det höll i sig och han åkte in igen till akuten..mitt minne är inte riktigt som det ska men iallafall så blev han röntgad till slut och läkaren sa att han hade vätska i nacke och bak i huvudet. En massa olika svar från olika läkare kom därefter plus fler undersökningar och röntgen.

Han blev inlagd flera gånger men skickades runt på olika avdelningar där personalen inte förstod nånting. Ett jävla tjafsande och fjantande istället för att skicka honom till Uppsala på PET-röntgen och lägga in honom där. De kände ju till honom. Men till slut fick han en röntgentid i Uppsala.
Fast då var det för sent!

Han har fått metastaser efter cancern han hade 2016!
Huvudet är fullt med tumörer och jag tror ryggmärgen också är angripen. Läkaren gav honom två månader ungefär.

Medan jag skriver det här ligger Anders på onkologen och har legat där sen den 28 juli, han har slutat äta, dricker väldigt lite och får ej nåt dropp pga att han kan få vätska i lungorna. Palliativa vården har inte plats för honom så han får ligga där.

Han ville så gärna komma till mig den 28:e och sova här så två av hans bröder skjutsade hit honom. Men han kom bara till min brevlåda så orkade han inte stå längre och han föll ihop på asfalten.
Ena brodern ringde direkt hemsjukvården, som brukar komma hem och ge honom morfinsprutor, för att få hjälp med att resa upp Anders.

Klockan var 08.50 när brodern ringde men 09.20 hade de fortfarande inte kommit och det hade börjat spöregna. Den stackaren låg på marken utan att kunna förflytta sig och ingen av oss orkade mer än att ge honom skydd för regnet med ett parasoll och handdukar. (Anders väger en hel del)

För att göra det kort. Vi ringde ambulansen istället, två gånger!! klockan 10.00 kom de först. Då hade han legat över en timme på asfalten i spöregn.
Anders och vi andra var dyngsura och jag var jävligt förbannad och ledsen om vartannat. Så himla synd om Anders ♥

Efter det så har han varit inlagd och han sover för det mesta. Neddrogad är han så det är klart han sover. Fast några gånger när vi varit dit och hälsat på så har han faktiskt till och med skämtat. De få stunderna har det känts som att
- Nääää nu kommer han hem igen, men det blir nog inte så.

Hoppet är det sista som lämnar..iallafall mig.
Ta vara på varandra, livet kan ta slut vilken sekund som helst ♥
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Uppdatering fredagen den 17/8-18

I lördags den 11/8 somnade Anders in till slut.

Känns overkligt och så sorgligt att han inte fick vara kvar hos oss, så orättvist. Jag skriver orättvist för det tycker jag verkligen.

Han har först skött om sina föräldrar i flera års tid tills båda avled med ett års mellanrum, sen fick han själv cancer och opererades. En jättejobbig tid för både honom och oss övriga. Men han klarade sig och mådde bra runt ett och ett halvt år då cancern slog till igen.

Min käre följeslagare, vän och före detta pojkvän ♥ Barnen och barnbarnens älskade pappa och morfar är nu på ett annat ställe.

Känns svårt att inte ha Anders att ringa och beklaga mig för,bara prata bort nån timme eller att han ringer mig. Vi babblade nästan varje dag i telefonen om allt möjligt som vi inte kunde prata med andra om.
Ingen som kommer med små överraskningar eller våra utflykter varje månad till olika affärer...Ja det är mycket som saknas med min Anders ♥

För att inte prata om våra barn och barnbarn..de är så ledsna och det har väl inte gått in riktigt än att han inte finns mer. Barnbarnen vet att morfar har åkt till himlen, på nåt annat vis kan man väl inte förklara för småttingar?

Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om Anders och hur han var som person men det får räcka så här
Du är så väldigt saknad! ♥ ♥ ♥

Anders när vi hade barnvakt och cyklade ut till Valls hage (-90) ♥
Anders och Jesper ♥

Anders och Petter ♥

Anders, Jesper och Lina ♥

Ett av de sista korten som tagits på oss tillsammans ♥



fredag 25 maj 2018

Uppehåll

Jag har inte haft varken tid eller lust att skriva på ett tag men återkommer nog senare, när vet jag inte.
Ha det gott!

fredag 27 april 2018

Halvdag i Uppsala

Följde med Lina till Uppsala igår. Hon skulle på förberedande information inför operationen på måndag.
Vi fick sitta och vänta ganska mycket efter att Lina tagit EKG,blodtryck/ puls och blodprover. Det blev prat med läkare, sköterskor, narkosläkare, dietist och sjukgymnast. Mycket information men det gick nog in i skallen,det mesta iallafall.

 Cystan på bukspottkörteln är stor, det visste jag inte, fyra cm! Usch usch..Men den ska bort och troligtvis är det en cysta som inte ger den förbannade cancern som vi har i släkten. Fyra-fem veckor efter den tagits bort får vi veta vad det var eftersom den ska på analys.

De har bokat in henne och Patrik på patienthotellet alldeles bredvid sjukhuset och de ska sova där från söndag tills en taxi kommer på måndagen och hämtar klockan 06.00.

När de kommer till sjukhuset ska hon få smärtlindring, lugnande och en kateter in i ryggraden, epidural. Efter det sövs hon och operationen kan börja. Det tar ..vad sa läkaren? sex, sju timmar?

Det är ett väldigt stort ingrepp som ska göras där cystan och en del av bukspottkörteln,
 hela tolvfingertarmen och gallblåsan ska bort och kanske lite av magsäcken tillika. Kirurgen ringer mig när det är klart, bra! Det kommer att vara en hemsk dag för oss alla innan vi fått veta hur det gick. Min älskade unge! ♥♥♥

Jag tjatar om det här men vad fan, det är mitt barn det gäller och mina barn är,som jag sagt så många gånger förr, allt för mig. Inget annat betyder nåt än dom..och såklart mina barnbarn.

Håll tummarna för henne ♥

God morgon

♥♥♥

onsdag 25 april 2018

Kaffe mommo?

I förrgår ringde lilla Nea till mig på Facetime och frågade:
-Kaffe mommo?
Hon hade tagit fram muggen jag brukar dricka ur hemma hos dom och ville att jag skulle komma. Gullhjärta! ♥

Hon tjatar varje dag när Lina åker med henne till hennes dagis (som ligger här uppe vid mig), mommo mommo mommo..
Den lilla gullhönan tror att dom ska hälsa på mig.

Lina undrade igår om jag ville komma dit på kafferep som hon skrev, så efter jag varit hos reumatologen åkte jag dit och fick mitt kaffe 😍
Nea skulle prompt dricka kaffe med mig ute så hon tog en likadan mugg som min men vi hade i mjölk och lurade henne att det var kaffe hihihi...Lätt att lura små ettåringar (snart två).

Var hemma hos dom tills Nea la sig vid 19.30-tiden sen fick jag skjuts hem av Anders. Totalt mörbultad var jag då på grund av "misshandeln" hos reumatologen. Fy för farao vad jag hade svårt att röra mig på eftermiddagen/kvällen, har aldrig haft så ont i höften och axeln tror jag.. Fast nu efter att jag tog alvedon runt tre-tiden känns det äntligen lite bättre.

När jag kom in till min läkare stod ännu en doktor där, en kille som höll på att lära sig att ge kortisonsprutor. Tack för att jag fick vara försökskanin! Naturligtvis blev det lite fel och han tryckte in den meterlånga (hahaha) sprutan rätt in i skelettet i stället för mjukdelarna, både i höften och axeln....såklart.

Innan han fick experimentera på mig sa min läkare att jag skulle klä av mig, något jag hatar även när det bara är hon och jag..Pryd är bara förnamnet och jag vill inte ens se mig själv i spegeln utan kläder.

 Jag sa till killdoktorn att jag ännu inte gått ner i vikt trots kortisonnedragning, ville väl skylla på nåt hihi..
- Ja men sånt bryr jag mig inte i svarade han, men jag kan ta av mig glasögonen....HA! Inte gjorde han det. ( Då hade det väl gått helt åt helskotta)

Efter det satt vi och pratade och jag sa att jag ville höja kortisonet tillfälligt nästa vecka och stå på högre dos medan jag ( och Anders) tar hand om Lina och Patriks barn när hon ska opereras. Läkaren gick med på det men tyckte jag bara skulle höja till 10 mg, glöm det..Jag höjer nog mer än så om jag ska vara en  mormor som orkar.

Läkaren frågade också om jag haft några biverkningar av cellgifterna och jag talade om att jag tappar förfärligt mycket hår, jag fäller hår som en hund..Jaha ja då ville hon inte höja dosen på dom tabletterna. Tack för det! Vill fan inte bli skallig och kanske ligga och spy också.

Hon kallar mig om ett halvår så nu dröjer det förhoppningsvis med sjukhusbesök för min del ett tag.
"Peppar peppar"

Nej nu åker bryggaren på igen!
God morgon ♥

Den fina ängeln till höger har jag fått av min syster  Tuula ♥

söndag 22 april 2018

aaatjoooo

Sitter här och snorar, pollensäsongen har kommit igång sen några dagar. Just nu är prognosen hög här i Gävle av al och det tål jag icke enligt mina papper. Jopp det känns..Jag är så korkad också som alltid har fönstret öppet i sovrummet, så morgnarna är värst med snorighet och astma. Får skylla mig själv 😎

Det har varit en lugn helg som vanligt, jag har inte gjort något speciellt utom att fixa lite på altanerna. Nu gäller det att få dit blommor överallt.
Varje år har jag sagt att nu jäklar ska jag göra jättefint. HA! Orkar inte så mycket som jag vill.Fast i år så..Jaja vi får väl se. Först och främst ska Lina återhämta sig från operationen så jag kan ta tag i mitt eget sen. Hon är viktigast nu. Nästa måndag, sista april, är datumet när hon ska opereras. Min lilla älskade flicka ♥

Solen är på gång igen så det blir nog en varm dag. Kaffe ute blir det nog och jag ska försöka sitta så jag får lite färg, åtminstone i ansiktet. Solglasögon på!

Köpte speciella solglasögon på Smarteyes så jag kan vara ute när det är ljust, iallafall korta stunder. Ja ute kan jag ju alltid vara men inte ligga och gassa flera timmar för att bli brun som jag gjorde i ungdomen.

Är livrädd att synen ska försämras ännu mer så det blir inte många minuter åt gången jag sitter och solar. Solen är nästan det värsta för ögonen när man har gulafläckensjuka, som jag har. Tänk på det alla! Ha alltid solglasögon när ni är ute i solen.

God morgon ♥



måndag 16 april 2018

Här var det stiltje

Har inte haft så mycket lust med blogg eller annat den senaste tiden, det går runt i huvudet och jag har haft alldeles för mycket annat att tänka på.

Bland annat detta med att hur det ska gå för mig och Anders när vi ska ta hand om de fem barnbarnen när Lina ska operera bort cystan på bukspottkörteln. Lina är väldigt noga med hur barnen och hushållet ska skötas och vill gärna ha kontroll över hur vi kommer att klara det. hahahaha...man får t e x inte lägga fel i diskmaskinen eller i tvättmaskinen. Ujujuj..Hon kommer nog att gräma sig och ringa hem hela tiden när hon vaknat upp ur narkosen.

Linas kille Patrik är ju egen företagare och jobbar i Stockholm i veckorna så han kan helst inte ta ledigt då de förlorar alldeles för mycket på det,jag och Anders ställer hellre upp då.

Vi kommer att ta hand om ungarna medan Lina ligger på sjukhuset, först ska hon vara en vecka i Uppsala sen tar de henne till Gävle sjukhus (också en vecka) där hon ska lära sig att äta igen.

Kan inte sluta tänka på min stackars dotter, om jag kunde blåsa bort det som hon ska gå igenom.. Som jag skrev förut, jag byter hellre med henne än att hon ska behöva detta. Usch för sjukdomar!

Apropå Lina...hon kom förra veckan med släpvagnen och tog med sig en massa bråte som jag hade ute. Så himla snällt! Jag behövde inte ens följa med till återvinningen utan hon tog det själv. Min gulliga flicka ♥ Jag får så mycket hjälp av henne så nog är det självklart att jag, när jag kan, hjälper henne.

Förresten..jag vaknade redan halv två så bryggaren har gått två gånger och nu sitter jag här och väntar på att jag ska hoppa in i duschen, blir inte än för jag vill ju inte väcka mina grannar hihihi...men vid sextiden..

God morgon ♥




onsdag 21 mars 2018

Knip igen

I min släkt på mammas sida har det alltid hyschats och viskats om saker. Jag har aldrig förstått det där med att man inte får/fick prata om vissa grejer, jag som är tvärtemot och glatt babblar och bubblar om allt från litet till stort. Jodå jag säger väl inte precis allt som händer i mitt liv men närapå.

Kommer att åter tänka på min mormor och hennes tystande av min trut. Jag fick till exempel absolut inte prata om hennes syster Mimmi som hade kräfta ( cancer) och låg undangömd i ett pyttelitet    rum under trappan hos min gammelmormor. Kommer ihåg vad jag tyckte synd om Mimmi♥  Var det skämmigt att ha cancer?

Nu till nutiden..Jag skrev i lördags om Lina men talade inte om vad hon har för fel (bara att hon ska genomgå en stor operation) eftersom hon inte hade gett mig tillåtelse, men nu har jag det. Tack och lov är hon av samma skrot och korn som jag och tycker ingenting är att hymla om.

Iallafall...hon har en cysta på bukspottkörteln som ska bort innan den eventuellt blir en elakartad cancer. Om hon hade väntat tre-fyra år så KAN det ha blivit för sent. Ren jävla tur att hon fick ont i magen och åkte in akut!

De trodde först att hon hade blindtarmsinflammation så det blev röntgen och där hittade de något som inte stämde. Hon fick åka in på fler undersökningar med magnetröntgen (två ggr) och då syntes denna äckliga sak..cystan. Gissa om vi grät och var oroliga?

 Min mamma, två mostrar och en kusin till dom har ju dött i bukspottkörtelcancer (ärftligt!) så oron var stor och vi väntade på att Lina skulle få komma till Uppsala för att få ett besked om det var allvarligt eller om det gick att ta bort den.

Som tur var så var cystan opererbar, i maj ska hon till Uppsala och ta bort eländet med s.k. Whippleroperation.. Finns att söka på google om nån är intresserad.

Önskar så att jag kunde byta med henne, jag är snart 60 år och har levt länge till skillnad från henne som bara är 32 och mitt i livet med fem barn som behöver en frisk och stark mor.

Min älskade fina gulliga flicka! ♥

God morgon

Ett suddigt gammalt foto från när Lina var närmare tre år och vi bodde på Gästrikegatan i Gävle ♥







söndag 18 mars 2018

Vad händer och fötter?

Det har varit en lite mer händelserik vecka än vanligt. Jag har fått umgås med barn och barnbarn och varit på provtagning och senare till reumatologen. Fick snabbtid i fredags för jag blev galen på knät som inte ville samma som jag och förbannat ont har jag haft.

En annan läkare än min ordinarie konstaterade genom ultraljud att jag hade "vatten i knät" så det blev ursugning av vätskan plus kortisonspruta.Aj och oj...

Han frågade om jag hade några filmer att ligga och titta på i helgen för jag skulle inte belasta benet utan vila ända till måndag. Tjoflöjt vad jag är bra på att lyda! hahahaha...

Nä jag pallade inte att ligga still mer än under fredagen, på lördagen följde jag med Anders till Lina och Patrik och var där hela dagen istället. Härlig dag med kallt,snö och klarblå himmel. 

Idag först känner jag nästan ingen värk i knät trots att jag inte gjort som läkaren sa. Nu är det bara höften.. Ett kapitel för sig. Nä skit i det nu, soljäveln är lika glad idag också så då blir jag också gladare.

God morgon♥

Härlig dag ♥ Jag var först en varulv men blev senare en snällare variant hihi..Nea blev jättetrött av att vara ute så hon somnade när hon satt och åt ♥





lördag 10 mars 2018

Lördagmorgon

Sitter här och mina tankar flyger som vanligt iväg hit och dit. Mitt liv är inte något liv om jag inte hade mina barn och barnbarn, de betyder allra mest för mig. Ingenting är värt mer än dom och jag önskar de får ett långt och bra äventyr i denna värld.

Har varit en orolig och lång väntan på ett besked som gäller Lina och till slut fick hon/vi ett underbart svar. Vi har varit fruktansvärt oroliga allihop men så igår...den bästa dagen i mitt liv( det gäller nog oss alla)

Jag skriver inte om vad det gäller för jag har inte frågat om jag får skriva om henne men lite smusslar jag in här. En sak är säker och det är att vi är så tacksamma att det inte var det värsta. Hon har en sjukdom och ska opereras i maj nångång, en stor och jobbig operation men huvudsaken är att hon får leva.
Min älskade flicka! ♥♥♥
Min fina flicka ♥


God morgon ♥

torsdag 1 mars 2018

Gulligull ♥

Igår kom Lina och de tre minsta barnen hem efter att ha varit borta nästan en vecka. De var först hos Patriks föräldrar i Hällefors nån dag och senare åkte de till min äldsta dotter Johanna i Lindesberg.
Lina och ungarna blev kvar lite längre än de tänkt för det var sånt oväder och osäkert att köra så långt. Patrik var såklart med han också men åkte till sitt jobb i Stockholm i söndags och de stora grabbarna stannade kvar i Hällefors, sportlov ju 😄

Anders och jag var hemma hos dom redan innan de kom så det blev livat och glatt när ungarna (och Lina) såg oss.
 -Mommo voffa! skrek den lilla fisen Nea. De tyckte det var skönt att komma hem och tydligen har det varit intensivt för Tilde somnade ganska snabbt i soffan medan Vincent glodde på tv och Nea sprang runt överlycklig att äntligen få leka med sina kära leksaker. Härligt att ha mina älsklingar hemma i Gävle igen!

Duschade nu på morgonen och när jag gjort det skulle jag sätta på mig strumporna..vad hände? Knak och brak och ännu en gång körde nån in en kniv i höften. Fast jag var så försiktig så kändes det som höften hoppade ur led. Jääääkla skit! Blir så trött. Hoppa runt på kryckor igen då. Men det är som det är, jag får leva med det och tjata på här i bloggen om hur synd det är om mig hahahahaha 😁

God morgon ♥

♥♥♥♥

tisdag 27 februari 2018

Hoppa hit och hoppa dit

Var ut vid sex-tiden nu på morgonen och gjorde ett försök att skotta bort snön som formligen kastas ned från skyn, det gick bra faktiskt.

Hoppade (ha!) sen i badkaret för en dusch och började tvåla in mig. Försökte böja upp högra benet så jag kom åt foten. Knak och brak!
Höftjäveln kändes som att nån sparkat bort höftkulan i. Fick sluta med tvagningen och tog mig ur badkaret och torkade mig, fast högra foten fick vara blöt.

Kunde knappt få på mig kläderna men till slut så..Nu hoppar jag runt på kryckor och försöker se glad ut..hahahahaha..Jäkla skitkropp!

Fast lite bättre är det nu så jag kan nog snart halta på utan kryckor. Ibland skulle det varit bra med en rollator, som jag skrivit förr om.
Förresten läste jag om just det problemet som uppkom med min höft och det är antagligen en s.k. "snapping hip", muskel som hoppar över benutskottet på höftens utsida.
Ska bli spännande att se vad jag får för fel nästa gång 😂


God morgon ♥

måndag 26 februari 2018

Pojkar och snö

Igår hade jag lunchgäster här, yngste sonen Petter och äldste sonen Linus. Tänk vilka gamla ungar jag har!
Den yngste blir 26 i maj och den äldste 38 samma månad. Mellansonen Jesper börjar också bli till åren, han blir 31 i juni. Herregud!
Flickorna blir 33 (Lina) och 40 (Johanna) också i maj.
Jag är körd som människa hahahaha..Blir väl snart gammelmormor....Näää det dröjer nog, om det ens blir några barnbarnsbarn.

Petter skottade av gården åt mig, så skönt! Jag är inte direkt i kondition för såna slitsamma saker 😁
Vi åt fransyska, potatis, gräddsås och grönt och sen blev det kaffe och glass och en massa prat innan de for vidare. Linus skulle åka hem till Örsundsbro och Petter skulle väl ut och "rejsa" nånstans med bilen i snön.
Kul att få träffa dom, men ännu roligare om Jesper också varit med.
Jag blir sååå mobbad av de där pysarna men såklart på ett roligt sätt så man får skratta.

Åkte senare på eftermiddagen till Lina och Patrik och blev kvar där några timmar. Kvällen blev som vanligt en stund i soffan med tv:n som sällskap innan ögonen föll ihop.
Bra dag!
God morgon ♥

Mycket snö på utebordet trots att jag skottat av det en gång
Pojkarna ♥
Tänk att Petter direkt såg att jag satt handdukshängaren snett hahahaha! Lina såg också det när hon var här. Jag är usel på att sätta upp grejer rakt

fredag 23 februari 2018

Mus

Av alla ställen på min kropp som ömmar, värker eller inte fungerar bra så har jag ju problem med mina händer också. Jag kan inte skriva som förr men det har jag visat nångång här på bloggen eller facebook, det ser för grönjävligt ut och jag kan själv knappt läsa vad jag skrivit.

 Blev så med högerhanden efter strokarna så det kan knappast bli nån bättring. Men...detta men..jag har fått en förbaskad värk också, inte hela tiden men speciellt när jag sitter vid datorn.
Jag tänkte ta upp det med reumatologen nästa gång men vad ska jag säga så det inte blir fel? Kanske så här:
-Jag får så jäkla ont i handen när jag håller på med musen.. 😁Låter lite fel va? Och det tyckte Jesper och Anders med när jag sa det igår. Hmf..

God morgon ♥